Om mig

Mitt foto
Tankar och inspel från en engagerad pappa, make, ingenjör och medborgare som valt att dra sitt strå till stacken som Moderat fritidspolitiker.

lördag 20 januari 2018

En intressant artikel i lokalblaskan ...

Då var en intressant dag på Moderaterna i Västra Götalands Ideologikonferens till ända ...

Men dagens första händelse var att "lokalblaskan", Lokaltidningen Stenungsund Tjörn Orust hade en artikel med feta rubriker om Politiken, det omöjligas konst ...

Klicka på bilden för att läsa hela artikeln i Lokaltidningen STO



























Även om jag aldrig lämnat varken partiet eller politiken, så lyder texten så här ...












Jag avstår att kommentera varje aspekt på andra personer, utan kommenterar uteslutande det som är rent felaktigt. Att jag valde att lämna samtliga kommunala uppdrag är sant, dock inte orsaken, vilket kommer att bli föremål för rättelse från "lokalblaskan", så den får förbli en cliffhanger, så länge ;-)  och artikeln fortsätter ...














Så långt allt gott och väl .. nu till "lokalblaskans" slutkläm ....




















INGEN är "nominerad till provvalslistan" och förra valet 2014, var Orustmoderaterna ännu modigare för då vågade vi även låta "icke medlemmar" lägga sin röst på våra kandidater, vilket inte är fallet till valet 2018. Så här såg utfallet av provvalet 2014 ut:


måndag 15 januari 2018

Inte alla rovdjur går på fyra tassar ...

Är man stark så måste man var snäll, så lär vi barnen i sagorna så som Bamse, m.fl. men hur ser det ut i den verklighet som barnen möter?

I kväll, samtidigt med en intressant och trevlig Moderat tillställning på gamla I 17 i Uddevalla, så siktades två av dessa "katter" i vår trädgård. 3000 meter från Hamntorget i Henån och cirka 15 meter från hustru som sopade farstukvisten ren från snö. Nu valde de ju att fly, men faran för försvarslösa domesticerade bytesdjur kvarstår ..

Kvar var bara några översnöade spår av stora tassar ...
Orustmoderat träffar Lodjur
Bohuslänsmoderater träffar Jessica Polfjärd(M)



































Några ytterligare paralleller mellan kvällens två händelser ligger i de ytterst intressanta ämnen som avhandlades, "Vad gör man när man INTE kan fly?", eller bara fly en kort sträcka under en kort tid? Vilket är fallet för många som tvingas uppsöka de olika Kvinnojourerna? 

Uddevalla verkar ha tagit ett nytt grepp här, ett annat/kompletterande grepp har tagits av privata initiativ så som Villa Loveby som ett seriöst alternativ när tillfälliga vistelser på kvinnojourerna inte räcker till (i denna blogg i september 2017) och deras initiativ till Nya Vingar 



Klicka på bilden för att läsa mer om "Nya Vingar"

Ett annat intressant ämne var framtidens lärandemiljö i världsklass, vissa vill kalla den "Skolan" men det räcker inte, Vad gör vi för att vårda och skydda det kunskapskapital som Sverige byggt upp under de senaste 100 åren ... kommer en akademisk spetsutbildning, i 20-25 års åldern att räcka under ett allt längre yrkesliv?
Nej och vad gör då samhället för att hjälpa till att skydda/utveckla denna investering på en dramatiskt förändrad arbetsmarknad. där den enskilde akademikern ansvarar för sin kompetensutveckling?

Ett tredje ämne var, det kanske självklara, men ändå allt för ofta bortglömda: Kritik mot ett dåligt fungerande system eller verksamhet är INTE kritik mot de som jobbar, gör sitt bästa inom ramen för sitt uppdrag/anställning i detta system/verksamhet.
Att ifrågasätta, är grunden för en livsnödvändig utveckling.

onsdag 10 januari 2018

Orustmoderaterna håller provval och låter medlemmarna säga sitt!

Då var det dags för "Provval" inom Orustmoderaterna och redan första dagen har flera namnkunniga  moderater, medlemmar och förtroendevalda ringt och undrat över vad det är som händer?!

Med en kandidatlista, som är rena Främlingslegionen, okända personer döljer sig bakom mer eller mindre anonyma presentationer.
Flera har aldrig synts till i något sammanhang, har det ens Borgerliga värderingar, ansvaret faller tungt på den lilla klick som tagit över den lokala partiföreningsstyrelsen.

Medlemmarna och sympatisörerna undrar, här är listan :

Klicka på bilden för att se läsa mer om dem
Klicka på bilden för att läsa mer om dem





















måndag 8 januari 2018

Men så kan man ju inte behandla folk!

Människor kan göra fel i sin yrkesutövning, MEN det skall ju inte drabba vanliga människor som borde kunna lita på att "myndigheten" gör rätt, eller åtminstone tar ansvar för sina fel, rättar och kompenserar de som drabbats.
Dags att städa upp bland orimliga lagar, regler och (miss)tolkningarna av dessa.


FN och EU-rätten tillerkänner människor vissa grundläggande Fri- & Rättigheter, att utsättas för en sådan här godtycklig och nonchalant behandling som ger en så fullständigt förödande effekt på ett gammalt strävsamt pars liv är orimligt.
Dessutom råkar jag ju känna området väl och i reportaget får man indirekt intrycket att det handlar om en exklusiv strandtomt i enskilt läge... Nej så är inte fallet, då det ligger åtminstone ett drygt 10-tal hus, närmare stranden, alltså i praktiken är redan hela den strand som det aktuella strandskyddet hänför sig till redan ianspråktagen sedan närmare 100 år tillbaka och därmed är ju strandskyddet i praktiken förbrukat.

tisdag 2 januari 2018

Mycket att önska innan det är bra att Bo, Verka, Växa & Åldras på Orust?

Hur står det egentligen till med Orust som plats att Bo, Verka, Växa & Åldras i?
Klicka på bilden för att läsa hela Fokus "Bäst-att-bo-lista"





























Nyhetsmagasinet Fokus presenterar i majmånad, sedan tolv år tillbaka, sin ”Bäst att bo”-lista över de 290 Svenska kommunerna. Motivet bakom "Bäst att bo"-temat är att lyfta fram exempel på kommuner som har lyckats och resonera om varför, men också att undersöka villkoren för boende och regional utveckling i stort. Undersökningen sammanställts i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping och baseras på ett index med +40 variabler. I toppen återfinns oftast storstäderna. Men beroende på vilka variabler som räknas ligger många mindre kommuner bra till.

Tio-Topp-Listan ser ut så här,

Klicka på bilden för att läsa i full storlek























Men vad är då kriterierna?
Klicka för full storlek
Klicka för full storlek









1) Bäst att vara ung
2) Bäst att vara äldre
3) Bäst att ha familj
4) Bäst att arbeta samt
5) Fundamentala variabler

Då det inte tjänar något till att jämföra äpplen med päron, har Kommunerna har delats upp i fyra kategorier enligt Jordbruksverkets definitioner.*

Hur placerar sig då Orust och andra som vi kan/vill jämföra oss med?


193:e plats (av 290), inte direkt lysande men låt oss fokusera på underliggande faktorer istället för en siffra. Hur kan det komma sig att det är så kass att "vara ung"(271), "ha familj"(229) och "att arbeta"(153) från Orust, bli gamla drabbar alla så det är bara en följdeffekt och ingen framgångsfaktor?

Nedan kan du läsa mer om "Bäst-att-bo".
De tre främsta kommunerna i varje kategori 2017 är:
Storstadskommuner:

1. STOCKHOLM

2. MÖLNDAL

3. GÖTEBORG

Stadskommuner:

1. UPPSALA

2. LINKÖPING

2. ÖREBRO

Landsbygdskommuner:

1. VARBERG

2. ÄNGELHOLM

3. ALINGSÅS

Glesbygdskommuner:

1. KIRUNA

2. ÅRE

3. JOKKMOKK

Sammanlagd vinnare, oavsett kategori, är Stockholm.

För andra året har Internationella Handelshögskolan i Jönköping dessutom sammanställt en lista över vilka av Sveriges kommuner som har högst livskvalitet i förhållande till bostadspris. De tre främsta kommunerna, som alltså ger störst livskvalitet per bostadskrona, är:

1. PITEÅ

2. SKELLEFTEÅ

3. SUNDSVALL

* Jordbruksverket delar in Sveriges kommuner utifrån pendlingsmönster och befolkningsdensitet i fyra olika typer: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd.
Enligt definitionerna,
Storstadsområden: kommuner där 100 procent av befolkningen tillhör kategorin TOT eller TON. Dessa kommuner finns endast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö (Om du undrar vad fikonspråket TOT** och TON*** betyder? Lycka till att hitta det på Jordbruksverkets hemsida).

Stadsområden: kommuner med en befolkning som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som gränsar till dessa större kommuner och där utpendlarna som andel av nattbefolkningen överstiger 50 procent kopplas också till respektive storstadsområden.

Landsbygd: kommuner som inte ingår i de två tidigare klassificeringarna (storstadsområden och stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km².Gles Landsbygd: kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är mindre än fem invånare per km2.
Med sina 346 km² och cirka 15 000 officiella åretruntboende (drygt 43 innevånare/km²) så är Orust Landsbygd, enligt Jordbruksverket.
Enligt denna definition så delas Sveriges 290 kommuner in i 33 glesa landsbygdskommuner, 164 landsbygdskommuner, 46 stadsområden och 47 storstadsområden. Enligt definitionen så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.

**Tätortsområden (TOT) – en tätort med mer än 10 000 invånare.

***Tätortsnära landsbygden (TON) – områden mellan tätortsgränsen och en yttre gräns på ett bestämt avstånd från tätorten. Avståndet skiljer sig åt beroende på tätorten. 60 km från tätortsgränserna för Stockholm, Göteborg och Malmö, 30 km från tätortsgränsen för övriga orter med mer än 70 000 invånare, 20 km från tätortsgränsen för orter med mellan 10 000 och 70 000 invånare.
Men då Jordbruksverket är mer eller mindre ointressant, utifrån att de representerar en förgången paradigm och dagens landsbygdsbefolkning INTE ägnar sig åt livsmedelsproduktion, något som bara 1-3% av befolkningen gör idag, så kan man istället använda SKL:s omarbetade definition, där Orust är en pendlingskommun och därför skulle kunna vara framtidskommunen att bo och leva i läs mer> 

A. Storstäder och storstadsnära kommuner
A1. Storstäder - kommuner med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten.
A2. Pendlingskommun nära storstad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun.


B. Större städer och kommuner nära större stad
B3. Större stad - kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten.
B4. Pendlingskommun nära större stad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.
B5. Lågpendlingskommun nära större stad - kommuner där mindre än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.

C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner
C6. Mindre stad/tätort - kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten.
C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort - kommuner där minst 30 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i annan mindre ort och/eller där minst 30 procent av den sysselsatta dagbefolkningen bor i annan kommun.
C8. Landsbygdskommun - kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent).
C9. Landsbygdskommun med besöksnäring - landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet.

måndag 1 januari 2018

Äntligen skymtas ljuset i sladden ... till rimligt pris ...

Man brukar säga att det tar några konkurser innan ny kommunikationsinfrastruktur är betald ...

Då börjar Orust fiberföreningar bli klara med sina "stadsnät" och de olika avtalskonstruktioner som ingåtts med den valde kommunikationsoperatören börjar bli konkret i reda kronor.

De Orustbor/företagare som hade sin fastighet inom en av Orust tätorter, fick inte bli medlem i en fiberförening, då fastigheter inom så kallade tätorter, inte var berättigade till statligt bidrag för fiberinstallation, detta då den reguljära marknaden förväntades lösa detta.
Antagandet bygger i grunden på att man bor tätt inom en tätort och kostnaden förväntas därför vara lägre än på landsbygden.

Fastighetsägare inom exempelvis Henån tätort fick ett erbjudande om fiber från Telia för 19 900 Kr (Andra tätorter fick liknande erbjudanden).

Upplägg som de olika fiberföreningarna valt varierar stort, men i huvudsak finns två huvudriktningar:

1) att själva driva sin projektering och nätbygge från början till slut, inkassera statsbidraget och behålla/drifta fibernätet under den tid som statsbidraget kräver (5 år?).
Med en prisbild i termer av: Massor av timmar ideellt arbete, socialt kapital, föreningskostnader, köpta tjänster samt en stor osäkerhet/risk i framtida kostnader för drift/underhåll, support, mm.

2) att "kroka arm" med en kommunikationsoperatör/projektör med sikte på att snabbt/riskfritt bygga och sedan driftsätta/överlåta fibernätet.
Med en prisbild i termer av: Massor av timmar ideellt arbete, socialt kapital, föreningskostnader, köpta tjänster sedan eliminering av risken i framtida kostnader för drift/underhåll, support, mm.

Med en stor reservation för de de ideella insatserna, så förefaller kostnadsbilden för driftsfärdigt nät, oavsett om man bor i tätort eller ingår i en fiberförening som valt alternativ ett eller två, (alltså utan något antagande för framtida drift/underhåll, support, mm) vara ganska lika, ca 20 000 - 22 500 Kr.

Hur ser då konkurrens och prisläget ut i de olika konstellationerna? Vi väljer en "prisfighter" som saknar intressen i någon av de aktuella kommunikations/nätoperatörerna, Universal Telecom och vad de erbjuder över de tre olika "stadsnäten" i Henån, både i tätorten och över fiberföreningarnas nät.
Först de som bor i tätorten Henån därför är utlämnade åt Telia:

Klicka på bilden för att se den i full storlek














Inte så himla illa 217 kr/månad för 10 Mbit/s nedladdning och 1 Mbit/s uppladdning (som ADSL), om man betänker att på "koppartrådstiden" så ville Telia/Televerket ha höga inkopplingsavgifter (+600 Kr) för att öppna ett nytt abonnemang, sedan höga månatliga abonnemangsavgifter (+160 Kr) samt hutlösa avgifter för själva ISDN eller ADSL tjänsten. Men vem skaffar fiber för en föråldrad ADSL tjänstenivå?
Nej, låt oss blicka framåt mot 100/100 Mbit/s (327 Kr/mån) och 1000/1000 Mbit/s (779 Kr/mån).
Nu till de lokala utmanarnas stadsnät:

Klicka på bilden för att se den i full storlek















Ip only är en nationell Wallenberg ägd utmanare, faktiskt en av mina favoriter och stora hopp då det gäller att befria Orust från Telias strypgrepp, återstår att se om de kan leverera mot förväntning?
Inga fjantiga låghastighetsalternativ utan 100/10 204 kr/månad, 100/100 257 kr/månad och
1000/1000 728 kr/månad, men vad gör den andre utmanaren?

Klicka på bilden för att se den i full storlek













Riktigt bra 100/100 för 278 kr/mån, 250/100 för 288 kr/mån och 1000/1000 för 578 kronor/månad.

Slutsats: 
Det är inte billigt att få bra tjänster i staden, även för den som vill bli kvar i landet lagom med ADSL känsla är Telias erbjudande till sina kunder i tätorten med 10/1 Mbit/s för 217 kr/månad tveksamt och vill man ha något mycket bättre till bra pris så borde man flytta ut på landsbygden till någon av fiberföreningarnas nät.
IP-Only 100/10 204 kr/månad, 100/100 257 kr/månad och 1000/1000 728 kr/månad 
Zitius 100/100 278 kr/mån, 250/100 för 288 kr/mån och 1000/1000 för 578 kronor/månad.

Vi får inte glömma att vad det handlar om är nästa generations kommunikationsinfrastruktur, ett spridningsnät, som för världen de sista kilometerna till slutanvändaren. De gamla kopparnäten för telefoni var inte riktigt byggda för ändamålet, men levde ändå i över hundra år (+1200 månader). Sannolikt så kommer även denna nya infrastruktur att leva mycket länge.

* Denna enkla jämförelse gör inte anspråk på att vara på något sätt heltäckande utan avser endast illustrera att valet av hur man fiberansluter sig har betydelse.

måndag 20 november 2017

Ingenjörens kokbok för energioberoende, Recept nummer 8, en vinnande kombination av Avtal.

Då var det äntligen klart, En vinnande kombination av två avtal med elhandelsbolag som vill ge anständigt betalt för din produktion, samtidigt som du får ett fördelaktigt pris på den el du köper (brukar kallas balanskraft) ... i ännu sex (6) månader.

Klicka på bilden för att se den i full storlek
Klicka på bilden för att se den i full storlek















Det har blivit uppenbart att att de stora aktörerna på energimarknaden och därmed de som levererar in de stora pengarna till Statens svarta ekonomiska hål, för den galet överbeskattade energin(i form av energiskatter och moms), nu blivit mer realistiska till kunder som helt plötsligt vill konkurrera genom att delvis bli sin egen energileverantör. Smekmånaden är snart över och framöver kommer det att bli riktigt svårt att göra dessa "vinnande kombinationer".

Då det inte längre går att hitta och välja rätt avtal för att göra sin investering lönsam för DIG och inte för de stora elhandelsbolagen, Staten och "soffliggarna" som inte investerat för framtiden, måste Du kunna styra din konsumtion mot den egna produktionen, integrera det energisystem du redan har, så att du kan släcka ut/minimera behovet av köpt energi under större delen av året.

Många affärsidéer är på fallrepet, så som kundkraft, en "upphandlingsklubb" av det riktigt gamla slaget, där man som konsument kan anmäla sig, med bindande verkan, till de samfällda upphandlingar som de genomför ... Bra år 1999 .. helt föråldrad idag, då de (enligt egen utsaga) helt saknar förmåga att hantera en helhet av den komplexitet som vi Prosumenter har .. Kundkraft ägs av mediakoncernen Schibsted Media Group (Vill ni ha lite råd så kontakta Orustmoderat-redaktionen så skall vi hjälpa Er att förstå).

Vem har sagt att det skall vara lätt att vara pionjär, jag sa pionjär inte idealist! Det är allt mycket som fattats innan livet som Prosument, "konsuments egenproduktion av energi", blir något för gemene man/kvinna, det är på tok för många frågetecken för att ens göra en vettig ekonomisk kalkyl på investeringen.
Känner så väl igen tecknen från den så kallade Dot-com/Internet-boomen sent 1990, tidigt 2000-tal, allt var möjligt och "The sky is the limit", en ny ekonomi där alla gamla sanningar kommit på skam...

Många mäklare, som själva börjat tro på sina egna råd, lämnade i expressfart och "fritt fall" sina högt belägna kontor ... Tillnyktringen efteråt blev svår och det pratades om en "Internetbubbla", men så var det ju inte, det var bara att entusiastiska mäklare hade sålt in drömmar, som hade väldigt lite med verkligheten att göra, till vanligt folk ... visst hände det något, dessa gyllene år runt millennieskiftet, något som gör att inget någonsin blir sig riktigt likt, så som det var förr?
Bara inte det som överentusiastiska mäklare, med hög provision, hade sålt in till den breda massan.

Och så är det även NU, med den Energirevolution som vi ser, en "dot-energi-bubbla"?
Verkligheten kommer INTE att vara sig lik efteråt, men den kommer INTE att vara den som dagens "mäklare" och entusiaster säljer till en bred allmänhet, som fallit offer för en översåld miljöångest.

Men den kloke medborgaren inser att visst kommer något att hända ... även om det inte är riktigt moget för en kostnadsmedveten marknad just nu.

Klicka på artikeln för att läsa den i sin helhet.