(M)amma Moderat

torsdag 2 november 2017

Inte nog med den regering & skattepolitik vi har, företagen verkar vara tjänstemännens privata villebråd.

Tidigare inlägg "Inte nog med den regering & skattepolitik vi har, företagen verkar vara allmänt villebråd." Där en bedragare vill lura småföretagare att ingå ett avtal om en något oklar tjänst med ännu oklarare nytta, under förespegling att företagaren lämnar en av myndighet önskad uppgift.

Men det är inte bara bedragare och deras skumraskbolag som lurar på våra hårt prövade småföretagare, i detta andra inlägget i serien "Inte nog med den regering & skattepolitik vi har, ..." kan vi läsa om hur småföretagare blir offer för, tjänstemännens privata agendor och ambitioner.

Ja just det, samma tjänstemän som är avlönade av dem och andra företagare för att tillvarata deras intressen som välfärdens finansiärer, men som hellre ser sig som självständiga och fria att driva egna agendor och prioritera andra intressen.
"- De senaste åren har vi börjat se en helt annan inställning från myndigheterna. De vill styra vår verksamhet allt mer. Och i allt högre grad upplever vi att tjänstemännen har sina egna agendor, vilket är jädrigt oroande. 
Det är oerhört viktigt att tjänstemännen agerar förutsägbart och lagenligt och inte går efter egen ideologi eller godtycke. Hon menar att tjänstemännen på kommun och myndigheter måste ta in hela bilden och även ha förståelse för ekonomiskt ansvar, lantbrukets förutsättningar och vad det är som bygger välfärden."

"Det blir allt mer kontroll och dokumentation, vilket gör att det blir oerhört svårt att hinna med huvudverksamheten. Konsekvensen blir att vi antingen får sätta det värdeskapande arbetet åt sidan eller att vi får anlita dyra konsulter för att klara av dokumentationen, vilket i sin tur försämrar lönsamheten. Vi skulle vilja ser mer målstyrning från myndigheterna, inte detaljstyrning."

Vi som medborgare har ju skapat en samfällighet (Samhället) som skall sköta vissa frågor som bäst sköts just samfällt, men nu har vår skapelse fått eget liv, löpt amok och svällt över alla breddar, utan att på något sätt tillfredsställa ett av medborgaren önskat och finansierat behov.
Frågan är, vad får en byråkrat kosta? 
Hur mäter man en byråkrats (o)lönsamhet, negativa effekter och indirekta kostnader? 
Skulle man minska på finansieringen så att byråkratin bara orkar med att bemanna telefonväxeln, receptionen, postöppningen och medelst trubbiga blyerts-pennstumpar nödtorftigt kan upprätthålla grundläggande funktioner och därmed bara kan åstadkomma en mycket begränsad skada?

Eller helt enkelt en behovsfinansiering, via en månatlig "Produktionsrapport av medborgarfinansierad välfärdstjänst", där exempelvis handläggaren vid den kommunal miljö- & bygglovsenheten måste få påskrivet av sina kunder att de attesterar nedlagd tid/kostnad och är beredda att finansiera denna via sitt "Välfärdskonto", ingen finansiär = ingen lön? 
Gissar att denna finansieringsmodell drastiskt skulle minska OBPD (Onödiga Beslut Per Dag) samt behovet av planlöst utredande, som Ingrid och Henrik beskriver i artikeln.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar