(M)amma Moderat

tisdag 2 januari 2018

Mycket att önska innan det är bra att Bo, Verka, Växa & Åldras på Orust?

Hur står det egentligen till med Orust som plats att Bo, Verka, Växa & Åldras i?
Klicka på bilden för att läsa hela Fokus "Bäst-att-bo-lista"





























Nyhetsmagasinet Fokus presenterar i majmånad, sedan tolv år tillbaka, sin ”Bäst att bo”-lista över de 290 Svenska kommunerna. Motivet bakom "Bäst att bo"-temat är att lyfta fram exempel på kommuner som har lyckats och resonera om varför, men också att undersöka villkoren för boende och regional utveckling i stort. Undersökningen sammanställts i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping och baseras på ett index med +40 variabler. I toppen återfinns oftast storstäderna. Men beroende på vilka variabler som räknas ligger många mindre kommuner bra till.

Tio-Topp-Listan ser ut så här,

Klicka på bilden för att läsa i full storlek























Men vad är då kriterierna?
Klicka för full storlek
Klicka för full storlek









1) Bäst att vara ung
2) Bäst att vara äldre
3) Bäst att ha familj
4) Bäst att arbeta samt
5) Fundamentala variabler

Då det inte tjänar något till att jämföra äpplen med päron, har Kommunerna har delats upp i fyra kategorier enligt Jordbruksverkets definitioner.*

Hur placerar sig då Orust och andra som vi kan/vill jämföra oss med?


193:e plats (av 290), inte direkt lysande men låt oss fokusera på underliggande faktorer istället för en siffra. Hur kan det komma sig att det är så kass att "vara ung"(271), "ha familj"(229) och "att arbeta"(153) från Orust, bli gamla drabbar alla så det är bara en följdeffekt och ingen framgångsfaktor?

Nedan kan du läsa mer om "Bäst-att-bo".
De tre främsta kommunerna i varje kategori 2017 är:
Storstadskommuner:

1. STOCKHOLM

2. MÖLNDAL

3. GÖTEBORG

Stadskommuner:

1. UPPSALA

2. LINKÖPING

2. ÖREBRO

Landsbygdskommuner:

1. VARBERG

2. ÄNGELHOLM

3. ALINGSÅS

Glesbygdskommuner:

1. KIRUNA

2. ÅRE

3. JOKKMOKK

Sammanlagd vinnare, oavsett kategori, är Stockholm.

För andra året har Internationella Handelshögskolan i Jönköping dessutom sammanställt en lista över vilka av Sveriges kommuner som har högst livskvalitet i förhållande till bostadspris. De tre främsta kommunerna, som alltså ger störst livskvalitet per bostadskrona, är:

1. PITEÅ

2. SKELLEFTEÅ

3. SUNDSVALL

* Jordbruksverket delar in Sveriges kommuner utifrån pendlingsmönster och befolkningsdensitet i fyra olika typer: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd.
Enligt definitionerna,
Storstadsområden: kommuner där 100 procent av befolkningen tillhör kategorin TOT eller TON. Dessa kommuner finns endast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö (Om du undrar vad fikonspråket TOT** och TON*** betyder? Lycka till att hitta det på Jordbruksverkets hemsida).

Stadsområden: kommuner med en befolkning som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som gränsar till dessa större kommuner och där utpendlarna som andel av nattbefolkningen överstiger 50 procent kopplas också till respektive storstadsområden.

Landsbygd: kommuner som inte ingår i de två tidigare klassificeringarna (storstadsområden och stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km².Gles Landsbygd: kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är mindre än fem invånare per km2.
Med sina 346 km² och cirka 15 000 officiella åretruntboende (drygt 43 innevånare/km²) så är Orust Landsbygd, enligt Jordbruksverket.
Enligt denna definition så delas Sveriges 290 kommuner in i 33 glesa landsbygdskommuner, 164 landsbygdskommuner, 46 stadsområden och 47 storstadsområden. Enligt definitionen så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.

**Tätortsområden (TOT) – en tätort med mer än 10 000 invånare.

***Tätortsnära landsbygden (TON) – områden mellan tätortsgränsen och en yttre gräns på ett bestämt avstånd från tätorten. Avståndet skiljer sig åt beroende på tätorten. 60 km från tätortsgränserna för Stockholm, Göteborg och Malmö, 30 km från tätortsgränsen för övriga orter med mer än 70 000 invånare, 20 km från tätortsgränsen för orter med mellan 10 000 och 70 000 invånare.
Men då Jordbruksverket är mer eller mindre ointressant, utifrån att de representerar en förgången paradigm och dagens landsbygdsbefolkning INTE ägnar sig åt livsmedelsproduktion, något som bara 1-3% av befolkningen gör idag, så kan man istället använda SKL:s omarbetade definition, där Orust är en pendlingskommun och därför skulle kunna vara framtidskommunen att bo och leva i läs mer> 

A. Storstäder och storstadsnära kommuner
A1. Storstäder - kommuner med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten.
A2. Pendlingskommun nära storstad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun.


B. Större städer och kommuner nära större stad
B3. Större stad - kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten.
B4. Pendlingskommun nära större stad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.
B5. Lågpendlingskommun nära större stad - kommuner där mindre än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.

C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner
C6. Mindre stad/tätort - kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten.
C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort - kommuner där minst 30 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i annan mindre ort och/eller där minst 30 procent av den sysselsatta dagbefolkningen bor i annan kommun.
C8. Landsbygdskommun - kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent).
C9. Landsbygdskommun med besöksnäring - landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar